Det har vært snakket om det i flere år, og nå skjer det. Sverige kjøper inn langtrekkende krysser missiler - Taurus KEPD 350. Det ligger noen år frem før de er integrert på JAS Gripen C/D og E. Vi snakker om tidligst 2028.

Corporal Frisk har en god artikkel om dilemmaet som Sverige står i når vi snakker om hva som skal komme etter Gripen E som snart er klar for tjeneste. De regner i dag med at Gripen E vil kunne brukes til 2050, men innen 2030 må Sverige bestemme seg om hva de skal gjøre.

De har tre opsjoner.

Det nesten umulige og kjempedyre alternativet er å utvikle neste generasjon kampfly alene, det andre er å gå inn i ett av programmene som har startet eller er i ferd med å starte, og så siste alternativ som er å kjøpe et ferdig fly som Norge har gjort i mange år.

Nya lastbilar för 1,4 miljarder till Försvarsmakten

För att möjliggöra Försvarsmaktens tillväxt beställer Försvarets materielverk, FMV, 775 lastbilar, med optioner på ytterligare 575 fordon, från Scania och Volvo.

Sverige utreder endringer av en lov fra 2012 som krever at vervet personell må slutte etter tolv års tjeneste. De skal ha utredet dette innen sommeren.

Nå får Visby korvettene kortholds luftvern. FMV har skrevet kontrakt med MBDA UK Ltd for kjøp av CAMM, Common Anti-air Modular Missiles med Sea Ceptor.

Visbykorvetterna får luftvärnsrobot

Dette var gamle nyheter. Jeg sjekket ikke dato på siden hos FMV, og den er fra 2023-11-16. Beklager det.

Försvarsmakten: Ett år som allierad i Nato

Under det första året som allierad har Sverige bidragit till Natos gemensamma förmågor, tagit plats i de beslutande organen och integrerats allt mer i Natos strukturer.
– Vi har i dag ett högt förtroende och det är något vi bör hålla i, säger viceamiral Jonas Haggren, Sveriges militära representant (MILREP) till Nato och EU.Den 7 mars 2024 blev Sverige fullständig medlem av Nato. Medlemskapet innebär att Sverige inte längre står ensamma. Som sista nordiska nation ansluter sig Sverige till Nato och gör gemensam sak med Finland, Norge, Danmark och Island.

– Denna historiska händelse medför ömsesidiga obligationer mellan samtliga 32 medlemsstater. Nato är starkare med oss som medlemmar och Sverige står starkare som allierad, säger viceamiral Jonas Haggren.

En symbol för enighet

När den svenska flaggan hissades utanför Natos högkvarter i Bryssel den 11 mars 2024 var det en tydlig symbol för att Sverige nu omfattas av alliansens gemensamma försvarsgaranti genom den kända, debatterade och omskrivna artikel 5.

Under det år som gått har arbetet med Sveriges integrering i Nato varit en av de högst prioriterade punkterna.

– Detta medför i sin tur att vi inom ramen för vissa planeringsprocesser och bidrag även måste tänka på vår vilja, ambition och roll kopplad till Nato. Detta sker med hänsyn taget till Sveriges redan existerande avtal, säger Jonas Haggren.

För att fortsatt integreras i en hög takt behöver vi vara medvetna om och ta hänsyn till flera tusentals olika standarder. Detta måste ske redan när vi utbildar vår personal, införskaffar utrustning, materiel och system, samt när vi deltar i operationer och övningar.

Så bestäms Natos mål

Natos arbete genomförs enligt en fast årscykel. Allting börjar med toppmöten och slutar med toppmöten. Däremellan hålls möten där Jonas Haggren deltar och med jämna mellanrum är ÖB på dessa möten - då kallas de CHOD-möten. CHOD står för Chief of defence. Till detta kommer möten med försvarsministrar, utrikesministrar - och så snurrar det på i Natos årshjul.

Arbetet kulminerar i toppmöten. Till dessa möten kommer de stabsofficerare som arbetar med att ta fram underlag som presenteras. En likadan process sker även på den politiska sidan, där PERMREP, den politiska representanten arbetar. Detta koordineras - så att Sverige har en gemensam linje med alliansen. Precis som på den militära sidan instruerar de svenska ministrarna sina respektive avdelningar att ha ett synkront svenskt budskap.

Jonas Haggren

Toppmötet i juni

I juni i år samlas Natos 32 medlemsstater i Haag, i Nederländerna, för att slå fast målen för alliansens förmågor under de kommande åren. När toppmötet avslutats förmedlas besluten i en deklaration där det framgår vilka förmågor alliansens medlemmar förbinder sig att bidra med.

Vad Sverige ska bidra med tas fram i en dialog mellan våra representanter och övriga medlemmar.

– Vi är den senaste medlemmen och vi lär oss varje dag, det här är en lärande process för oss. Vi uppfattas dock inte som några nybörjare. Vi bidrar till redan till Natos gemensamma förmågor, men också till en stark sammanhållning. Detta är i sin tur en förtroendefråga, vi har idag ett högt förtroende och det är något vi bör hålla i, säger Jonas Haggren.

I den osäkra och farliga tid Europa nu befinner sig är det av stor vikt att Sveriges integration i Natos strukturer fortsätter med oförminskad kraft.

Sveriges militära representant

Som militär representant företräder Jonas Haggren Sverige i Natos militärkommitté, MC (Military Committee). Till dess uppgifter hör att ge militära råd till Nordatlantiska rådet, NAC (North Atlantic Council), som är alliansens högsta beslutsfattande organ.

Utöver Jonas Haggren deltar ett antal svenska officerare i de arbetsgrupper som jobbar med att ta fram Natos underlag och förslag till militärkommittén.

Inom rådet fattar medlemsländerna de övergripande besluten om alliansens politik och militära planering. Som MILREP jobbar Jonas Haggren över stora delar av världen, oftast tillsammans med de andra militära representanterna, kontoret är på Natos högkvarter, NHQ, i Bryssel.

Sverige i Natos planer

Sedan april 2024 ingår Försvarsmakten fullt ut i Natos planer och operationer. Arbetet med integrationen i alliansen väntas samtidigt ta flera år. Rent praktiskt styrs integrationen av två planer: National Integration Plan och NATO Support Plan.

Natos National Integration Plan, NIP, är en strategi för att integrera nya medlemsländer i Natos strukturer, processer och försvarssystem. Den innehåller en färdplan för hur Sverige ska anpassa sig till alliansens militära standarder, kommandostruktur, strategier och interoperabilitet.

Nato Support Plan, NSP, är en strategisk plan inom alliansen som fokuserar på att säkerställa logistiskt, operativt och administrativt stöd till alliansens militära operationer och medlemsländer.

Genom den fortsatta integrationen i Nato stärkts Sveriges säkerhet ytterligare.


Les mer...

De nye AK 24 (produsert av Sako) har nå fått bruksforbud på ubestemt tid. Problemet er at et mindre antall AK 24 har en forsinkelse på 1 sekund fra avtrekk til avfyring. FMV og Sako har startet undersøkelse fpr å finne ut av problemet.

Nödstopp för försvarets nya automatkarbiner

Da har Sverige bestilt flere Meteor luft-til-luft missiler for Gripen. Ettersom levering skal skje i år så er nok ikke antallet så høyt, for produksjonsvolumet av de har vært et problem. Og jeg vil tippe flere kanskje allerede har bestilt.

https://www.fmv.se/aktuellt--press/a...jas-39-gripen/

Nå har Forsvarets forum også en artikkel om bruksforbudet på AK 24 riflene.
Men jeg blir litt oppgitt når journalisten skriver følgende: Skyteforbud for ny angrepsrifle.
Dette høres mer ut som noe Dagbladet kunne skrive.
Holder det ikke med bare rifle/automat rifle? Eller hva med forsvarsrifle?

Det ser ut som oppbygging av kompetanse på produksjon av moderne ubåter er tyngre enn hva svenskene trodde, for nå må kontrakten reforhandles(enda dyrere) og leveransen sklir enda mer i tid. I budsjettdokumentene for 2025 står det levering sent i perioden 2025-2030, men nå er det plutselig 2031-2035. Opprinnelig var levering satt til 2022–2024.




Sveriges två nya ubåtar är försenade på varvet – igen, enligt Försvarsmakten.
Priset måste därför förhandlas om, vilket kan göra mångmiljardprojektet ännu dyrare.
Men ansvariga myndigheter lägger locket på

Saab bygger sedan 2015 två nya, toppmoderna A26-ubåtar för det svenska försvaret.

Produktionen i Karlskrona tycks nu ha fått problem.

Försvarsmakten skriver kortfattat i sin årsredovisning:

”Projektet är försenat vilket kommer medföra en omförhandling i tid och ekonomi ... Konsekvenser av bedömda leveransförseningar bereds av Försvarsmakten.”

Enligt Försvarsmaktens budgetunderlag för 2025 skulle ubåtarna levereras ”sent i perioden” 2025–2030.

I budgetunderlaget för 2026 är leveransen istället flyttad till perioden 2031–2035. Inga kommentarer


Försvarsmakten vill i nuläget inte svara på ytterligare frågor om ubåtarna.

Inte heller Försvarets materielverk (FMV), som tecknat kontrakt med tillverkaren Saab, vill kommentera uppgiften.

– Vi förhåller oss till det kontrakt vi har med leverantören, tills det skett en förändring, säger presschefen Lukas Linné.


De två ubåtarna i A26-projektet – HMS Blekinge och HMS Skåne – beställdes 2015.
De skulle då kosta maximalt 8,6 miljarder kronor och levereras 2022–2024. Saabs vd trodde att det skulle gå ännu fortare.
I stället blev projektet både fördyrat och försenat.

När kontraktet förhandlades om 2021 sattes priset till 14 miljarder kronor, och leveranstiden till 2027–2028.

​
​Svenska superubåtarna HMS Blekinge och HMS Skåne försenade - igen​

Nå har Sverige testet "torped 47" fra Stridsbåt 90. De har montert 2 stk bak på Stridsbåt 90, og de skytes ut bakover.

Torped 47 er en ganske kompakt torpedo.

• Dimension - 400 mm x 2850 mm
• Vikt - ca 340 kg
• Fart - min 35 knop
• Räckvidd - min 20 km
• Batterier - LiFePO4, >100 återladdningar
• Framdrivning - Electronic DC-motor/Pump-jet
• Målsökare - Aktiv och passiv, ”MS4 (Digital)”
• Kommunikation - Koppartråd under skot

https://www.fmv.se/aktuellt--press/a...lig-plattform/

Er det kanske tanke å bruke denne på USV som leveringsplattform i anti ubåt jakt i fremtiden?

Sverige skal låne oppmot 300 milliarder svenske kroner ekstra for å satse på forsvaret frem mot 2030 og 2035.

Ifm det reviderte budsjettet i vår skal det blant annet vedtas å bruke 25 milliarder på materiell til forsvaret, fordelt over 2026-2028.

Til Ukraina vil man flytte på 20 milliarder som var vedtatt brukt i 2026 til å brukes allerede i år.

Den svenske langtidsplanen er altså allerede utdatert, som den jo hør og bør.

Försvarsmakten: Unika förmågor i fokus när Natos militärkommitté gästade Sverige

Under tre dagar har Natos militärkommitté varit på besök i Sverige för att få en djupare förståelse för landets operativa miljö och Försvarsmaktens förmågor.
– Vi vill visa att vi är en trovärdig och solidarisk allierad som bidrar med specialiserade förmågor som stärker Natos norra flank, säger chefen för försvarsstaben generallöjtnant Carl-Johan Edström.Militärkommitténs besök visar tydligt på Sveriges växande roll inom Nato och behovet av de pågående försvarssatsningarna. Sveriges anslutning till Nato innebär inte bara att vi får säkerhetsgarantier från 31 allierade länder, utan också att vi förväntas bidra till det kollektiva försvaret. Besöket är därför ett viktigt steg i att visa att Sverige är redo att ta det ansvaret.

– Militärkommitténs roll i Nato är direkt avgörande för den militära planeringen. Besöket kommer ge bättre förståelse för Sverige som allierad och därmed ett bättre försvar av alliansen, säger viceamiral Jonas Haggren Sveriges militära representant i Nato.

Gotlands strategiska roll i Östersjön

Besöket inleddes på Gotland där gästerna fick en redogörelse för öns centrala och geostrategiska betydelse i Östersjön. Gotlands närhet till Ryssland och de baltiska staterna innebär att ön spelar en avgörande roll för att skydda sjöfart, flygvägar och militär infrastruktur i Östersjöområdet. Kontrollen av Gotland innebär i praktiken kontroll över viktiga försörjningsleder till Finland och Baltikum i händelse av en konflikt – något som gör ön till en strategisk prioritet för både Sverige och Nato.

– Gotland är en strategisk nyckel för stabiliteten i Östersjön. De senaste årens satsningar på försvar på Gotland har ökat Sveriges kapacitet att försvara både oss själva och våra allierade, vilket stärker hela Natos position i regionen, säger Carl-Johan Edström.

Förmåga att verka i Arktis – en viktig resurs för Nato

Den andra dagen reste militärkommittén till Norrland och Boden. Där fick gästerna en inblick i Sveriges försvarsförmåga i subarktisk miljö. Försvarsmaktens kapacitet att genomföra militära operationer i extrema väderförhållanden har blivit en strategisk tillgång för Nato, särskilt med tanke på klimatförändringarnas påverkan på Arktis.

Tillsammans med Norge och Finland kan Sverige utföra operationer i Natos norra område. Klimatförändringarna gör att farleder genom Norra ishavet blir alltmer tillgängliga, vilket ökar det strategiska värdet av Arktis för global handel och utvinning av naturresurser.

– Sveriges militära förmåga i denna region är därför inte bara viktig för Sveriges säkerhet utan också för Natos förmåga att agera i norra Europa, säger generallöjtnant Jérôme Goisque och generallöjtnant Sir Ian Cave, Frankrikes och Storbritanniens militära representanter i Nato.

Sveriges roll som logistiskt nav inom Nato

Under besöket fick Natos militärkommitté även en genomgång av Sveriges roll som transitland och logistiskt nav för Nato i norra Europa. Sveriges roll när det gäller logistiska korridorer och att ge värdlandsstöd, är en avgörande faktor för att snabbt ta emot och stödja allierade styrkor. Vid en eventuell konflikt gäller det att effektivt kunna basera trupp och materiel och tillhandahålla infrastruktur för transporter, baser, ledning och säkerhet.

Flygvapnet visade upp spridningskonceptet med landning på kortbana med Jas Gripen och klargöring och omladdning utförd av värnpliktiga soldater. Det svenska värnpliktssystemet rönte starkt intresse och imponerade på besökarna. Militärkommittén fick också möjlighet att praktiskt följa Försvarsmaktens verksamhet när det gäller arktisk krigföring med snöskotrar, skidåkning och helikoptrar.

– Det är viktigt att uppnå en bred förståelse för hur Sveriges militära kapacitet stärker och kompletterar det kollektiva försvaret inom Nato, men också att skapa personliga möten och diskussioner, säger Carl-Johan Edström.


Les mer...

Sverige bestiller 4 stk Embraer C-390 taktiske transportfly sammen med Nederland og Østerrike.

Det er Nederland som gjennomfører handelen, og Sveige/Østerrike er med. Ettersom Brasil har kjøpt Gripen E så kommer det ikke overraskende at de velger V-390, men det er nok også et bra valg uansett utgangspunkt. Det er bygget for å være bedre enn C-130 Hercules på mer eller mindre alle punkter.

https://www.regeringen.se/pressmedde...sportflygplan/

Försvarsmakten: Förstärkt transportförmåga med nya flygplan

Flygvapnet kommer att tillföras fyra nya taktiska transportflygplan av typen C-390 från den brasilianska tillverkaren Embraer. Flygplanen, som ska baseras på Skaraborgs flygflottilj, stärker Försvarsmaktens förmåga att snabbt transportera personal och materiel både nationellt och internationellt.– Ett glädjande besked. Valet av C-390 innebär en viktig förstärkning av en efterfrågad förmåga - taktiskt transportflyg - under lång tid framöver och införandet blir en prioriterad uppgift för F 7 under de närmaste åren, säger överste Mattias Ottis, chef för Skaraborgs flygflottilj.

Anskaffningen offentliggjordes av Försvarsdepartementet den 1 april vid försvarsmässan LAAD i Brasilien. Genom en gemensam upphandling med Nederländerna och Österrike gör Sverige en långsiktig satsning samtidigt som det möjliggör snabb förmågetillväxt

Slutmonteringen av flygplanen sker i Brasilien, och leveranserna beräknas påbörjas efter att de sista förhandlingarna slutförts.

TP 84 Hercules kommer att fortsätta operera parallellt med de nya flygplanen.


Les mer...

Normalt ville ikke en slik nyhetssak få noe særlig interesse fra meg, men jeg var ikke kjent med produsenten EMBRAER.

Måtte google litt og fant da litt mer informasjon om flyet: C-390 Millennium – Defesa Embraer
Flyet brukes i dag av Brasil, Portugal og Ungarn.


Til sammenligning:

Hercules – Store norske leksikon​

• Vingespenn: 40,38 meter
• Lengde: 34,34 meter
• Maksimal startvekt: 74 389 kilogram
• Marsjhastighet: 660 kilometer i timen
• Rekkevidde: 6852 kilometer uten last, 4407 kilometer med last

Fra EMBRAER sine hjemmesider:

• Vingespenn: 35,05 meter
• Lengde: 35,20 meter
• Maksimal startvekt: 60960 kg (Embraer C-390 Millennium – Wikipedia​)​
• Marsjhastighet: 870.44 kilometer i timen (konvertert fra 470 knop)
• Rekkevidde: 6890 kilometer uten last, 2405 kilometer med last (Embraer C-390 Millennium – Wikipedia​)

​
​

"Operation Sankt Göran^*": Etablerade rutiner ska omprövas och ineffektiva processer brytas. Det är förhoppningen med arméns operation Sankt Göran, där arméns materielförsörjning till krigsförbanden ska förbättras för att öka mobiliseringsförmågan. ”Målbilden är att brigadcheferna har all sin materiel på plats och kan hantera den själva”, säger överste Rikard Daleke, arméns planeringschef."




*: Svenskenes måte å si Sankt Georg på.

Försvarsmakten: Beredskapskontroll testade luftvärnssystem

Operationsledningen har genomfört beredskapskontroll på en av Försvarsmaktens luftvärns-stridsgrupper. Syfte var bland annat att testa förbandets möjligheter att klara uppsatta tids- och förmågekrav. Främst handlade det om Patriotsystemet och robot 98.Uppgiften var att skydda hamnen i Halmstad och ordern till förbandschefen kom utan förvarning – något som ställer höga krav på förbandets soldater och officerare. Inte minst när det gäller uppdragstaktik och initiativförmåga. Att fokusera på att lösa uppgiften.

– Det här handlar om skarp verksamhet, det är på riktigt helt enkelt. Vi vill säkerställa att förbandet klarar att lösa sina uppgifter om det hade varit krig, säger Fredrik Stålberg, ställföreträdande chef för operationsledningen i Högkvarteret.

Solen håller på att gå ner då styrkan rullar ut från en hemlig plats och tar sig ner till hamnen. Patriotsystemet grupperar sina olika delar på förbestämda platser, och lavettgrupperna med sina soldater klättrar runt och drar kablar, jordar och ser till att stödben förankras.

I omgivningen finns också luftvärnets säkerhetsstyrka som söker av terrängen. Samtidigt grupperar ytterligare luftvärnssystem längre bort. Det är bandvagnar med robotlavetter som tar sig av vägen och ut i terrängen för att gruppera robot 98, ett luftvärnssystem som kompletterar Patriotsystemet.

Beredskapskontroller är en del av Sveriges och Natos avskräckning, Natos allierade måste kunna avskräcka och försvara sig själva och bidra till alliansens gemensamma försvar. Soldaterna som deltog kom från bland annat Lv 6 i Halmstad, militärregionerna och flygvapnet.

– Resultatet är mycket positivt. Vi har säkerställt att våra förband kan agera snabbt och effektivt, men också att vi har förmågan till samordning och ledning under realistiska förhållanden, säger Fredrik Stålberg.

Försvarsmakten genomför beredskapskontroller när det behövs, för att säkerställa den operativa förmågan. Man orienterar också sina allierade om verksamheten, både inför och under genomförandet.

Ingen skarpskjutning genomfördes under beredskapskontrollen.


Les mer...

WotR: The Future of Sweden’s Military with Chief of Defense Michael Claesson

Gen. Michael Claesson, Chief of Defense of the Swedish Armed Forces, joined Ryan during a visit to Washington to share how NATO has changed Sweden’s armed forces as well as the details of their modernization, consolidation, and expansion efforts — on land, at sea, and in the air. They also discuss the challenges of mobilization in future wars defined by higher technology systems, training, working with industry, and how Sweden has learned from Russia’s war against Ukraine. Claesson ends with his views on how he tries to shape Sweden’s next generation of most senior military officers. Image: Staff Sgt. Donato Maffin

The post The Future of Sweden’s Military with Chief of Defense Michael Claesson appeared first on War on the Rocks.



Les mer...

Försvarsmakten: Efterfrågad rymdförmåga

I augusti förra året sände Försvarsmakten upp sin första satellit i omloppsbana. Flygvapnet som ansvarar för att utveckla Försvarsmaktens förmågor inom rymddomänen har deltagit på ett internationellt rymdsymposium i USA.Syftet med "40th Space symposium" var att utbyta kunskap, identifiera samarbeten och bilda nätverk mellan de över 12 000 medlemmarna från försvar, akademi och industri som deltog.

Försvarsmakten representerades av flygvapenchefen Jonas Wikman, den försvarsmaktsgemensamma rymdavdelningen vid Flygstaben och svenska flygattachén. I samband med mötet besökte Flygvapnet även amerikanska försvarsmaktens gemensamma rymdskola och deras rymdkontor för totalförsvarssamarbete.

– Årets upplaga av Space symposium har varit väldigt positivt för Sverige. Försvarsmakten har fått tydlig bekräftelse på att de satsningar som gjorts är både efterfrågade och välkomna. Vi har aldrig tvivlat på vår förmåga, fast det känns samtidigt bra att kunna bidra och verkligen göra skillnad för våra allierade, säger Johan Nyström, tillförordnat chef för rymdavdelningen på Flygstaben.

Fler vill samarbeta

Efter Försvarsmaktens utveckling av rymddomänen är det många länder som har identifierat Sverige som en potentiell samarbetspartner. I den internationella miljön betraktas vi som en intressant rymdpartner.

– Rymddomänens karaktär skiljer sig från övriga domäner. Den har inget geografiskt närområde som mark, luft och sjö. Istället sker allt globalt. Vad som händer i stilla havet påverkar oss efter ungefär 30 minuter och vise versa. Vi kan enbart lösa uppgiften inom rymddomänen genom ett vidsträckt globalt samarbete med allierade och partners. Vårt geografiska läge är också intressant eftersom det finns en förtätning av satelliter i polärbana invid polerna, säger Johan Nyström.

– Många länder är dessutom i samma uppbyggnadsfas som Sverige, eller kommit längre, och vill utbyta kunskaper samt erfarenheter. Det är positivt för oss. I denna miljön kan vi otvunget utbyta tankar och idéer som gör att vår precision och tempo ökar i förmågeutvecklingen. Det kändes särskilt bra att vi på ett konceptuellt plan har kommit långt.

Samarbete viktigt för Sverige

För Sverige är internationella samarbeten extra viktigt.

– Genom nära internationella samarbete kommer vi att tillvarata våra intressen inom rymddomänen. Parallellt med att träffa våra allierade har vi även påbörjat ett fördjupat samarbete med våra amerikanska allierade, US Space Force (USSF), US Space Command (US SPACECOM) och mentor i New York National Guard. Vi känner oss mycket välkomna och ser fram emot ett långsiktigt samt fruktsamt samarbete.

– För oss är det viktigt att synliggöra hela Sveriges rymdförmåga. Precis som andra domäner finns ett totalförsvarsperspektiv även inom rymddomänen. Industri och akademi är viktiga partners. Detta underströks med kraft av alla allierade och var också ett centralt tema för sammankomsten.

Kunskap omsätts till förmåga

Ett intensivt och spännande arbete väntar.

– Nu gäller det att omsätta kunskapen till förmåga, öka tempot och leverera effekt. Vi kommer inte vila oss i form. Både våra allierade och övriga domäner behöver svensk rymdförmåga. Exempelvis är multidomänoperationer helt beroende av rymdtjänster, nu behöver vi leva upp till förväntningarna. Att få utveckla en ny domän från grunden är en väldigt spännande och tillfredställande arbetsuppgift, avslutar Johan Nyström.


Les mer...

Ser ut som ExLS har blitt valgt som launcher system for Visby klassen. Spennende da dette er det første kunden for ExLS (tror jeg) og første til å integrere CAMM på
denne måten.

Försvarsmakten: Nytt cyberförsvarsförband försvarar civil infrastruktur

Försvarsmakten är beroende av kritisk infrastruktur som myndigheten inte själv äger och styr över. Det nyinrättade 4:e cyberförsvarsförbandet ska kunna försvara sådan kritisk infrastruktur – det handlar inledningsvis om infrastruktur inom sektorerna finans, energi och telekommunikation.– Huvudsyftet är att försvara kritisk civil infrastruktur som Försvarsmakten är beroende av för att lösa sin huvuduppgift; försvaret av Sverige och våra allierade. Det görs genom defensiva cyberoperationer tillsammans med företag inom sektorerna finans, energi och telekommunikation, säger överstelöjtnant Tomas Wallin, chef för 4:e cyberförsvarsförbandet.

Kvalificerad personal

Förbandet är placerat i Mälardalsområdet och består i huvudsak av civila cybersäkerhetsspecialister och officerare.
– Det finns ett ökat intresse för försvaret av Sverige i samhället, vilket gör att vi har kunnat rekrytera kvalificerad personal. Förbandet är för närvarande i en uppbyggnadsfas och vi kommer att behöva rekrytera även fortsättningsvis, säger Tomas Wallin.

Personalen i Försvarsmaktens cyberförsvarsförband är erfarna civila experter och officerare, som ska kunna hantera de största hoten. Den civila personalen vid förbanden utbildas inom Försvarsmakten, får kombattantstatus och krigsplaceras på sin befattning. Förfarandet är detsamma som för övrig civilanställd personal, den som inte genomfört värnplikt får gå kombattantutbildning.

Hoten mot den kritiska infrastrukturen

Det nya förbandets uppgift handlar om att kunna möta hotet från statsaktörer, med god tillgång till högt kvalificerad personal. Dessutom aktörer som agerar på uppdrag av andra länders underrättelsetjänster och väpnade styrkor.

Det nyinrättade förbandet är fokuserat på cyberförsvar, inte cybersäkerhet. Det förebyggande arbetet och ansvaret för cybersäkerhet vilar på de civila aktörerna.

– Cyberförsvar genomförs som operationer och kan innefatta exempelvis uppsökande verksamhet, jakt och incidenthantering, säger Tomas Wallin.

Cyberförsvarsdivisionen

Försvarsmakten har flera stående cyberförsvarsförband vilka organiseras i en cyberförsvarsdivision. Bland annat finns förband i Enköping och Linköping. I divisionen ingår Försvarsmaktens samlade förmåga för cyberoperationer som leds av Cyberförsvarsledningen som är organiserad vid Högkvarteret.

Cyberförsvarsförband är aktiva dygnet runt, året runt för att försvara militära resurser från cyberangrepp. Förbanden bemannas av anställd personal för att vara tillgängliga närhelst de behövs.

– 4:e cyberförsvarsförbandet ser fram emot att vara operativa under 2025 och kunna leverera en kvalificerad förmåga. Det är avgörande att Försvarsmakten har en förmåga att försvara den kritiska infrastruktur som myndigheten är beroende av, säger Tomas Wallin.

Försvarsmaktens cyberförsvarssystem har växt och utvecklats under de senaste åren. Det första förbandet inrättades för mer än 20 år sedan. Systemet fortsätter att utvecklas för att möta det ökade hotet i cyberdomänen.


Les mer...

Försvarsmakten: Kungens bataljon

Ena dagen blå uniform från slutet av 1800-talet. Nästa den gröna anno 1990. Livet som soldat på Livbataljonen kan förefalla splittrat, men deras tudelade uppgift skänker variation och dubbel stolthet. soldat 1

Anfallet skedde tidigt på kvällen. Skyttesoldat Linus Wass och hans kamrater insåg snabbt att det skulle bli en besvärlig afton; Uppgiften var att skydda flanken. Läget var lyckligtvis fördelaktigt, främst för att de kände till området och byggnaderna väl eftersom de hade övat här åtskilliga gånger tidigare.

Om några timmar skulle hela gruppen – Livskvadron, Livkompaniet, 3:e kompaniet och bataljonsstab och ledning – det vill säga Livbataljon vid Livgardet, sitta upp i sina fordon för färd norrut. Mot huvudstaden och själva huvudnumret under övningen som nyss inletts: skydd av riksdagen och regeringskansliet.

– Det är vår huvuduppgift såväl i kris som i krig, att skydda nationens ledning, förklarar Linus.

Den glimten från övningen Birger Jarl 25, som genomfördes i februari tillsammans med Stockholms hemvärn, ger en bra bild av vardagen för en soldat ur Livskvadron på Livbataljon. En annan, lika vanlig bild, är denna:

Ett hundratal soldater i mörkblå och mellanblå uniformer av äldre snitt rör sig till fots och till häst, fullständigt synkroniserat över Norrbro i Stockholm. Massan ter sig som en enda varelse och svänger strax till vänster framför slottet, rinner sedan uppför Slottsbacken. Det är rikets mest exakta, mest taktfasta, mest väldrillade förband. Det är uppvisning. Men i denna ligger också en djupt meningsfull, militär uppgift. Nämligen att representera nationen Sverige och visa tillbörlig respekt gentemot utländska gäster till kungen eller statsledningen.

– Statsceremonier syftar ytterst till nationen Sveriges relation till andra stater. Det är en tids- och resurskrävande uppgift men effekten av statsceremonier är oumbärliga för staten. En stats militär utgör en viktig förutsättning för själva statsbildningen varför Försvarsmakten har en central roll vid sådana tillfällen, säger Livbataljonens chef överstelöjtnant Peter Kihl.

För somliga soldater i Livbataljon finns också en tredje bild som beskriver vardag: Ridutbildning, motionsridning av hästar, stalltjänst. Etcetera.

Två traditioner smälter samman

Wass är en typisk skyttesoldat på Livskvadron och gör allt detta. Hans kollega, Albin Nilson Grees, tillhör Livkompaniet och är en av dem som går till fots när det paraderas. ”Vi har inget med hästarna att göra, men tycker förstås att de är fina att titta på.”

De två soldaterna representerar traditioner som växt fram i två olika förband, Svea Livgarde och Livgardets dragoner. Dessa levde skilda liv fram till år 2000, då slogs de ihop och blev en del av Livgardet. Omkring år 2010 bildades Livbataljonen. Och idag utgör de alltså ett gemensamt förband med två starka traditioner, understryker Peter Kihl.

Förbandets uppgift är tudelad. Peter Kihl talar om Huvuduppgift 1 och Huvuduppgift 2, det statsceremoniella uppdraget respektive skyddet av rikets ledning. I dagligt tal brukar de säga den blå respektive den gröna verksamheten.

– September till mars kallar vi grönperioden. Då övar vi främst strid i bebyggelse, vilket är vår specialitet, förklarar Albin.

Han gjorde sin grundutbildning på dåvarande Luftstridsskolan i Uppsala, och ägnade en stor del av sin tid i skogen. Skillnaderna i att leda och bedriva strid i ”skogen” jämfört med i en stadsmiljö är avsevärda, understryker både han och Linus.

– I skogen är det en ganska tvådimensionell miljö, till skillnad från en stadsmiljö där du rör dig på gator kantade av hus med många våningsplan, balkonger, dörröppningar … säger Albin.

Omväxling ger energi

I skogen går det att anpassa framryckningsvägar på ett annat sätt än i staden, där gatorna i hög grad bestämmer var du kan röra dig, förklarar Linus.

Även om han sökte sig till Livbataljonen främst för att han utöver den ”gröna verksamheten” också ville ägna sig åt den ceremoniella delen (och för att han ville lära sig rida) är övning av strid i bebyggelse det bästa med jobbet.

– Det är samma för mig, minus ridningen då, skrattar Albin.

Fast strax justerar de sin deklaration: ”Det är nog omväxlingen som är det bästa. När man börjar bli lite trött på den gröna verksamheten framåt våren går vi in i den blå, och vice versa i september …”

Övningen i februari var den största som Livbataljonen genomfört. Utöver anställda soldater och de cirka 180 inneliggande värnpliktiga kallades tidigare värnpliktiga och reservofficerare in.

– Vi agerade i ett tempus som är ganska troligt för Livbataljonen, att vi verkar i säkerhetspolitisk kris. Det innebär att krigets lagar inte gäller, utan vi agerar med stöd av Skyddsvaktslagen, berättar bataljonschefen Peter Kihl.

Efter de inledande momenten i strid-i-bebyggelse-anläggningen i Kvarn fick Linus och hans kollegor i uppgift att upprätta ett skalskydd runt regeringskansliet och Riksdagen.

– Vi upprättade bevakning med posteringar och genomförde patrulleringar under drygt två dygn.

Albin tillhör ledningspluton och var med och samordnade bataljonens verksamhet från en tillfällig stab på Gustaf Adolfs torg, framför Operan.

Samtidigt som det i stort sett var en övning som andra – om än större än tidigare – skapade den säkerhetspolitiska utvecklingen de senaste åren ett extra lager av realism. Men varken Albin eller Linus känner oro. Snarare ett större mått av mening, hävdar de båda med emfas.

– Jag talar nog för alla i min grupp när jag säger att vi vet vad vi tagit anställning för, och att vi är beredda att lösa vår uppgift, säger Linus.


Les mer...

Det fortsätter läggas beställningar på materiel och ammunition för att bygga upp det svenska försvaret:

Groundmaster 200 MM/C för 1 miljard kr, köps som medelräckviddig radar till till Flygvapnets radarkedja:
https://www.fmv.se/aktuellt--press/a...kviddig-radar/

Torped 47 för 1,3 miljarder kr:
https://www.fmv.se/aktuellt--press/a...atta-torpeder/

Finkalibrig ammunition för 3,2 miljarder kr:
https://www.fmv.se/aktuellt--press/a...ig-ammunition/

Ramavtal för nya ordonnansmotorcyklar, 1000st köps i första beställningen:
https://www.fmv.se/aktuellt--press/a...ansmotorcykel/

155mm BONUS-granater för 600 miljoner kr:
https://www.fmv.se/aktuellt--press/a...d-till-archer/

⚔AK M4A - Försvarsmaktens senaste tillskott av nya eldhandvapen
I februari fattades beslut om skjutförbud för AK 24, då det uppdagades att enskilda vapen hade en fördröjd avfyrning. Under tiden arbetet pågår med att åtgärda detta har det vidtagits åtgärder för att vid behov kunna börja använda de vapen som tidigare köpts in från den amerikanska tillverkaren Colt.

På grund av tidsaspekten för kontroller av samtliga AK 24 har beslut fattats att från och med den 1 augusti 2025 kommer dessa vapen användas för utbildning av värnpliktiga, kadetter samt den bataljon som utgör det svenska Natobidraget till Lettland 2026.

Vapnet, Colt M4A1, kommer i Försvarsmakten benämnas "AK M4A". Vapnet levereras med tillhörande magasin, rödpunktsikte 18B, vapenrem, främre grepp och vårdkit.

Under veckan har skytteinstruktörer från hela landet genomgått utbildning på den nya automatkarbinen i Markstridsskolan regi på Kvarn.

https://www.facebook.com/share/15nwbPqX9c/på

Försvarsmakten: Norska gardet i Stockholm

Den 17 maj är Norges nationaldag och det firas bland annat med parader. Hans Majestet Kongens Garde är omåttligt populärt i Norge. Vad många kanske inte känner till är att det sattes ursprungligen upp i Stockholm och dess utmärkande uniform delades med ett svenskt förband.

norsk

Ett kort krig mellan Sverige och Norge sommaren 1814 avslutades med konventionen i Moss. De två länderna skulle hädanefter ha en gemensam kung. För att utföra kuriruppdragen mellan Stockholm och Kristiania (nuvarande Oslo) blev 38 man ur Akershus ridande jägare från år 1816 förlagda till Stockholm.

Den norska grundlagen medgav att kungen kunde stationera ett norskt garde i Sverige. När Oscar I den 6 maj 1856 påfordrade detta, fastställde det norska armékommandot att kommenderingen skulle bestå av tre officerare, sex underofficerare, två trumslagare och 100 frivilliga soldater. Tjänstgöringstiden i Stockholm sattes till två år.

Kapten Johannes Falkenberg utsågs till chef. I slutet av september 1856 samlades kompaniet i Kristiania för att samövas för att den 25 oktober avsegla med ångfartyg till Göteborg. Tre mindre ångbåtar förde sedan truppen på Göta kanal till Stockholm. Den 1 november nåddes den svenska huvudstaden.

Kompaniet hänvisades till Stadens norra kasern i hörnet av Storgatan och Skeppargatan. Fastigheten hade inköpts 1812 av Stockholms stad för inkvartering av militära trupper. Under en tid hade byggnaden också använts som kolerasjukhus. Som förläggning var den alldeles för trång för en så stor trupp och därtill med otillräcklig ventilation och undermåliga sanitetsanordningar. Enbart under de första elva månaderna inträffade 249 sjukdomsfall.

Förbandet hade från 1857 benämnts Det norske Gardeskarpskyttercompagni. I stockholmarnas mun kom soldaterna alltid att kallas de norska skarpskyttarna, trots att det officiella namnet 1866 blev Hans Majestæt Kongens Norske Garde.

Karl XV bakom uniform

Omväxlande med svenska gardesförband bestred Norska gardet vakthållningen vid Stockholms slott och Arvfurstens palats (nuvarande Utrikesdepartementet). Förbandet deltog också i Livgardesbrigadens fälttjänstövningar, liksom i storläger tillsammans med svenska förband.

värmland

Det Norska gardets uniform är än idag karaktäristisk. Det var kronprins Karl, från 1859 kung Karl XV, och varm anhängare av skandinavismen, som personligen låg bakom utformningen. En viktig förebild var det samtida italienska nationella enandet, där en symbol utgjordes av den så kallade bersaglierihatten, en rundkullig, svart hatt med en plym av tuppfjädrar.

Att både ett svenskt och ett norskt förband delade på denna uniformspersedel skulle kunna stärka förhållandet mellan broderländerna. Därför utrustades ungefär samtidigt Värmlands fältjägare och Norska gardet med bersaglierihatten med en plym av hästtagel. I Sverige blev den udda huvudbonaden kortlivad då Värmlands fältjägare upphörde 1902.

Det var nog inte enbart uniformen som gjorde Norska gardet mycket populärt i Stockholm. Nya rekryter hade kasernförbud tills de hade lärt sig hur man uppträdde korrekt i staden. Gardets ”hurtige marsj” väckte uppmärksamhet och bland stadens kvinnliga befolkning var de norska gardisterna uppskattade som kavaljerer.

Väckte skidintresse

På vintrarna åkte norrmännen naturligtvis skidor. Vackra vinterdagar var det närmast folkvandring till Djurgården för att titta på de djärva hoppen i Sirishovsbacken. Det var de norska gardisterna som kom att väcka intresset för skidsport i Stockholm.

I början av 1888 beslöt den norska regeringen om en omorganisation av den norska armén. Där ingick en reducering av Jægerkorpset, och Norska gardet skulle överföras som garnisonstrupp till Kristiania.

Den 25 september avtackades Norska gardet av kung Oscar II. Det var med smärta han tog farväl och han berömde hur förträffligt gardet alltid hade utmärkt sig i hållning, disciplin och exercis. På kvällen anordnades flera avskedsfester jämte ett stort fyrverkeri.

Söndagen den 30 september stod Norska gardet uppställt på kaserngården vid Storgatan. Ett leve utropades för Stockholm och med Svea livgardes musikkår i täten marscherade gardet mot Stockholms centralstation. Stora skaror kantade vägen som gick förbi de svenska livgardenas kaserner. Strax efter klockan ett ljöd ångvisslan och tåget med Norska gardet lämnade Stockholm.


Les mer...

Försvarsmakten: Här är de första soldaterna med nya uniformen

Vid Göta trängregemente utmärker sig nu vissa soldater lite extra. Delar av regementets anställda soldater och befäl har utrustats med MSU 24, Försvarsmaktens nya fältuniform.Göta trängregemente, T 2, var det första förbandet att utrustas med det nya systemet när det nu rullar ut på bred front i armén. Systemet har sedan tidigare tilldelats till enstaka förband, men när nu en större andel av arméns förband ska pårustas märks att intresset för systemet är stort.

Soldaterna får nu känna hur systemet fungerar och det skiljer sig från M90, och det finns redan en detalj som är särskilt uppskattat.

– Knäskydden verkar vara riktigt bra anpassade för vad vi gör, säger en av soldaterna.

Knäskydd MSU 24

Ett komplett uniformssystem

MSU 24 är ett komplett uniformssystem, från underkläder till förstärkningsplagg, som är anpassade för att bland annat klara av extrem kyla. Det har tagits fram i samarbete med Norge, Finland och Danmark, och samtliga länder kommer ha samma uniformssystem bortsett från kamouflaget som skiljer dem åt.

Elisabeth Skoglund

Systemet är anpassat för både män och kvinnor, vilket är särskilt viktigt för Göta trängregemente som har en förhållandevis stor andel kvinnliga soldater.

– Det är ett viktigt arbetsverktyg som alltid måste fungera, oavsett om vi marcherar, bär tungt, åker skidor eller strider. Därför är det också spännande att se hur systemet kommer mottas av våra kvinnliga soldater, som nu får ett system anpassat bland annat efter dem, säger Elisabeth Skoglund, regementschef Göta trängregemente.

Den första upplevelsen

Delar av de soldater som fått ut systemet har redan hunnit få den första känslan av de olika plaggen. Några av regementets anställda soldater och befäl har bland annat genomfört omhändertagande av stridsskadade. Momenten är bitvis tunga för soldaterna, som bland annat måste lyfta skadade stridsparskamrater på bår till ett fordon för avtransport. Därmed ställs kräver momenten mycket rörelser och obekväma ställningar när de skadade soldaterna ska undersökas, kläs av stridsvästen och läggas i framstupa sidoläge.

– Knäskydden hjälper mycket, till och med när man inte har satt i tillsatsen. Även när vi är på asfalt gör det stor skillnad, säger en av soldaterna.

– Vi har ju väntat ett tag, så det är klart att man funderar och tänker på hur det ska fungera och hur det kommer att kännas, tillägger en av soldaterna.

Fuktavvisande egenskaper viktigt

Rebecka Insulander, fältkock, har precis omhändertagit en skadad soldat under ett liknande moment som genomförs i skogen. Hon tycker det är roligt att nu få använda det nya systemet.

– Jag har inte testat hela systemet, men underplaggen ska varit väldigt sköna och luftiga, särskilt på överkroppen. Sen har vi inte hunnit öva till exempel strid i bebyggelse ännu, men då tror jag att knäskydden vara väldigt sköna att ha, säger hon.

Beata Bergman, plutonchef, är på annan plats och går som skjutinstruktör. Under dagen är temperaturen runt 20 grader, och himlen fri från moln. Hon rör sig mycket för att följa soldaterna, vilket just idag ställer stora krav på att plaggen kan hantera den värme och fukt som skapas.

– Jag upplever att den är väldigt bra. Det torkar väldigt snabbt. Det märks att materialet torkar upp snabbare än med M90, säger hon.

Didrik Andersson, soldat på regementet, är även han positiv till uniformssystemet, och föredrar en detalj särskilt mycket.

– Inom min tjänst står jag mycket på knäna, så det är superbra med knäskydden. Man kan dessutom justera höjden på dem, en detalj som verkligen gör skillnad, säger han.

M90 blir kvar under lång tid

Även om den nya uniformen nu successivt införs kommer Försvarsmaktens befintliga uniformssystem, modell 90, att under lång tid vara basklädsel för all personal som inte verkar i stridande befattning, alltså för alla som har sin huvudtjänst i staber och garnisonsförvaltningar och liknande.


Les mer...

Försvarsmakten: Britter och amerikaner skjuter raketartilleri på Gotland

Morgonfriden på Tofta skjutfält bryts plötsligt av mullret från fem raketsalvor. Den synkroniserade avfyrningen från ett brittiskt och ett amerikanskt raketartillerisystem är kulmen på övningen Swift Response 25.fällning

– Vid midnatt klev vi på flyget i Nordnorge. Ett par timmar senare rullade vi av planet här på Gotland och kunde genomföra en synkroniserad skjutning med det brittiska förbandet.

Kapten Justin Miller är chef för det skjutande förbandet från US Marine Corps som under Swift Response genomför skarpskjutningar med HIMARS (High Mobility Artillery Rocket System) i tre länder på några få dagar. Artilleriskjutningen är huvudnumret för den del av övningen Swift Response 25 som utspelar sig på svensk mark. Övningen testar förmågan att snabbt förstärka strategiskt viktiga platser i Östersjöområdet med trupper från, i det här fallet, Storbritannien och USA.

Övningen inleddes med att ett kompani soldater från 2 Para, en del av brittiska arméns fallskärmsregemente, luftlandsattes över Gotland.

– Det vi gör i det här scenariot är att gå in och säkra en framskjuten bas dit vi kan föra in förstärkningar. Det är ett privilegium att få komma hit till Gotland och göra det här tillsammans med Sverige i en övning som den här, säger bataljonschefen överstelöjtnant Chris Hitchins strax efter att han tagit mark på en åker norr om Visby.

Totalt är det omkring 110 fallskärmsjägare från 2 Para som hoppar in för att möjliggöra förstärkningen med artillerisystemen HIMARS och MLRS (Multiple Launch Rocket System). Basen som förbandet säkrar är en vägsträcka norr om Visby, kallad Brorakan. Dit kommer transportflyg från Storbritannien, USA och Nederländerna under knappt ett dygn.

– Det vi gör är vad vi kallar för en HIRAIN, High Mobility Artillery Rocket System Rapid Infiltration. Det är ett led i att utveckla vår kapacitet att med hjälp av luftstridskrafter snabbt leverera långräckviddig artilleriförmåga till strategiskt viktiga platser. Gotland är, som de flesta vet, en viktig pusselbit i att försvara Natos östra gräns, säger övningsledaren major Seth Pearson från US Army.

Det är första gången dessa system skjuter skarpt på Gotland.

För någon som har någorlunda koll på geopolitik och situationen i Europa kommer det inte som en överraskning att Gotland är en strategiskt viktig plats. Utöver den egna tillväxten av Försvarsmakten på ön behöver det också tas med i beräkningen inflöde och förstärkningar i form av allierade trupper som kommer använda Sverige som en språngbräda och iscensättningsområde för operationer österut.

– Det är en av Sveriges viktigare roller i Nato och något som hela samhället behöver vara förberedda på. Värdlandsstöd och att facilitera dessa rörelser med allierade trupper kommer vi se mer och mer av i framtiden. Så det svenska bidraget till den här delen av övningen har varit att kratta manegen för att kunna genomföra momenten samt att ha en mindre motståndarstyrka till de intransporterade förbanden, säger major Johan Hellborg, övningsledare för den svenska delen av Swift Response.

Swift Response är en del i den större USA-ledda övningsserien Defender 25 med runt 25 000 personer runt om i Europa och Seth Pearson är tydlig med vad huvudsyftet med övningen är:

– Med tanke på säkerhetssituationen i Europa så vill vi visa att vi har förmågan och möjligheten att förstärka viktiga platser med såväl soldater som relevanta system, säger han.


Les mer...